Jag minns en tid utan ångest, utan smärta
Och utan hopplöshetens glädjedödande brustna stämband
(ständigt skrikandes mitt namn)
Inåt skogen – på en grusbelagd stig
Vandrandes in i nattens bottenlösa mörker
Sökandes det som gått förlorat
Genom tusen och åter tusen sömnlösa nätter
En längtan bortom all sinne och sunt förnuft